Om ni vill komma i kontakt med familjen får ni gärna maila oss !
Skriv ”Från Gustavs hemsida” i ämnesraden.
Vill ni hellre skicka post går det bra på nedanstående adress:
Gustav Holgersson
Vässarögatan 42
257 33 Rydebäck
|
Varma kramar
|
|
Hej! Vill skicka varmaste kramar till er. sov gott Gustav. Följde era texter i perioder under min dotters behandling mot hjärntumör 09-10. Slukade det mesta i läsväg om hjärntumörer. Min Tilda blev en ängel nov-13. Fick se länken hit idag via FB och Barncancerblogg. Ni har kämpat länge <3 Kramar Camilla
|
skrivet av Camilla den 20 januari 2014 klockan 15:13 |
|
Sov gott fina Gustav
|
|
Er förlust är obeskrivlig, saknaden kommer att vara er skugga för livet, men vårda ömt alla underbara minnen ni har.
|
skrivet av Carin den 20 januari 2014 klockan 14:47 |
|
Ville bara säga...
|
Ville bara skicka ett varmt deltagande till er alla!
Jag vet inte om du kommer ihåg mig? Vi pratades vid ett antal gånger då vår dotter Wilma också var sjuk i hjärntumör. Hon gick slutligen bort i augusti 2008.
Finns inga "rätta" ord att säga! Ta hand om varandra!!
Med djupt beklagande!!
Petronella Holm Carlsson
|
skrivet av Petronella den 20 januari 2014 klockan 14:33 |
|
Sov Gott!
|
Gustav,
jag tänkte ofta när jag såg dig i Rydebäck, vilken kämpe du är! En äkta hjälte och en stor liten man! Det gör mig sorgsen i hjärtat när jag tänker på att du inte kommer att få uppleva fler varma ljusa sommarnätter eller få se den första snön som faller om vintern. Men vetskapen om att du var älskad av din familj, en familj som du fick många fina år tillsammans med gör att det känns lättare att tänka på det du fått genomleva. Sov nu så gott lilla kämpe!
/Anders Hjärpe med familj.
|
skrivet av Anders Hjärpe den 20 januari 2014 klockan 14:13 |
|
Fina Gustav
|
|
Tack Gustav för dina goa kramar och fina pratstunder som vi haft. Kram till dig och din fina familj.
|
skrivet av Irene den 20 januari 2014 klockan 09:03 |
|
Gustav = Hjälte
|
Hej!
Då jag själv varit/är närstående i en liknande situation, jag är nämnligen Zebs stora syster så förstår man nog på ett helt annat sätt vad denna sjukdom gör mot alla inblandade.
Jag har fått äran att spendera en dag med Gustav på Gröna Lund och vad denna kille kan beröra.
Det må vara vanligt att personer som insjuknar i denna sjukdom blir mer kärleksfulla men Gustav har ett hjärta av guld.
Första träffen med Gustav var då jag bodde i Sthlm och vi (min familj) skulle på Gröna Lund med Gustav och hans syskon. Första intrycket gjorde verkligen ett skarpt intryck på mig. Hur någon som är så svårt sjuk gör allt för sin omgivning när alla andra försöker göra allt man kan för honom.
Gustav var väldigt snäll och lugn, jag skulle vilja kalla det lite lillgammal. Han satt lugnt och lyssnade när vi andra pratade, ställde många begåvade frågor och var väldigt genuint intresserad av människor runt omkring vilket normalt sett inte är likt en 10 årig pojke som mest vill springa runt och leka "hela havet stormar". Gustav för mig var en smart kille, han var otroligt omtänksam. Han tog hand om sina både yngre syskon och hjälpte framförallt Ellen vid lunchen, i karuseller osv.
Denna dag på Gröna Lund resulterade i många skratt, lek och sjukt mycket karusellåk.
Nått som berörde mig mest var verkligen hur kärleksfull denna pojke som jag endast träffat i några timmar var när dagen led mot sitt slut. Gustav går fram till mig ger mig en stor varm kram och tackar för dagen, han berättar hur kul han har haft det och hur kul han tyckte det var att träffa/lära känna oss (mig & Fredrik). Han hoppas att vi kommer att träffas fler gånger. När man får ett sånt bemötande så känns det i hjärtat. Man fick bita sig i läppen för att hålla tårarna inne. Jag såg Gustav som en hjälte för allt han gjorde för alla andra när han själv är i en svår situation och hur han tänkte innan handlingar utfördes samt hur socialt intresserad han var av andra människor.
Gustav var otroligt lätt att umgås med, efter bara några minuter kändes det som man känt honom hur länge som helst.
Det är hemskt vad denna sjukdom gör. Detta förtjänar ingen att utsättas för och allra minst barn som borde få vara just barn och leka som alla övriga kompisar gör i deras ålder utan hinder. Att få kunna spendera ett sommarlov med bad, lek och bus istället för att ligga i en sjukhussäng.
Jag vill bara skicka den största och varmaste kram till Gustav med familj, en sån som jag fick av Gustav den sommaren på Gröna Lund.
Vila i frid underbara kille!
|
skrivet av Louise Persson den 20 januari 2014 klockan 02:41 |
|
❤️
|
|
Hälsa alla i Nangiala Gustav. ❤️
|
skrivet av Katarina den 20 januari 2014 klockan 00:18 |
|
Tack Gustav
|
Tack Gustav, för vad du lärt mig om livet. Trots att jag är 25 år äldre än vad du är och trots att jag bara sett dig via datorn, har du lärt mig mer om livet än vad jag skulle kunna lärt dig.
Du har bland annat fått mig att inse att det som hänt dig lika gärna kunde hänt min lilla 5-åriga tjej. Men större är, att du utan att veta om det, lärt mig att det värsta jag kan göra är att gå och oroa mig över att det skulle hända.
Jag hoppas att du har det bra där du är nu och att du får fortsätta vara med om massa roliga saker.
Kramar till dig och din familj, Josefine
|
skrivet av Josefine den 19 januari 2014 klockan 23:02 |
|
Hälsa
|
Sov gott fina Gustav <3
Vill du vara snäll och hälsa till min pappa med en kram!
|
skrivet av Anette den 19 januari 2014 klockan 21:42 |
|
Vi tänka på er
|
|
Tack Gustav för glädjen du har spridit ! Sov i ro! Många kramar till din fantastiska familj ! Claudia ,Jonas och Mathilda
|
skrivet av Claudia blom den 19 januari 2014 klockan 20:24 |
|
