Gästbok

På denna sida är ni välkomna att skriva ett inlägg eller en hälsning. Det vore jättekul om ni ville skriva något. Inte bara för att det är roligt att läsa utan även för att få lite respons gällande sidans vidare utveckling. Ska vi fortsätta berätta?

Rubrik


Ditt namn


Din e-post (frivillig)


  Meddelande


OBS: Som ett försök att komma undan spam i gästboken har vi infört en fråga för att sålla ut scripts och icke svensktalande.

Alla inlägg godkänns av oss innan de publiceras. Därför syns inte ditt meddelande direkt i gästboken. Det kan ta upp till ett dygn innan inlägget publiceras.

Om ni vill komma i kontakt med familjen får ni gärna maila oss !
Skriv ”Från Gustavs hemsida” i ämnesraden.

Vill ni hellre skicka post går det bra på nedanstående adress:
Gustav Holgersson
Vässarögatan 42
257 33 Rydebäck

 
 
hej hej hej
 
Hej Gustav
Vilken jättefin hemsida du har. Är det din proffsiga mamma eller proffsiga pappa som gjort den?
Hejdå från Matilda (den gulblodiga tigern på bilden)+familjen
 
skrivet av matilda färemo den 23 oktober 2003 klockan 10:35
 
 
Har vi träffats
 
Hej
Jag har precis läst Gustavs hemsida och är väldigt rörd.
Jag undrar om ni har varit i kontakt med Stiftelsen MinStoraDag?
Ibland går vissa familjer på Cirkus etc utan att vi träffar dem själva, det är lekterapin på olika sjukhus som sköter kontakterna.
vi hörs snart hoppas jag.
mvh/Claire
 
skrivet av Claire Rosvall den 23 oktober 2003 klockan 09:24
 
 
Hej Gustav!
 
Hej Gustav!
Vilken jättefin hemsida du har fått! Det är med tårar i ögonen jag läser om dig och vad du har varit med om. Livet kan ibland vara förfärligt orättvist & hårt. Du är så söt, stark, rolig, glad, modig, full av energi & bus...ja listan kan göras lång. Jag är så glad att Klara har en så fin bästis & granne! Det är så härligt att se er när ni leker,dansar, skrattar, kramas & busar. Det är ju rätt så ofta som ni har något "fuffens" för er, eller hur?!
Klara tyckte det var kul att se "min Gustav" på datorskärmen. Hon är förkyld nu och har förmodligen öroninflammation (vi ska till doktorn imorgon). När hon är frisk så får vi träffas och leka och dricka varm choklad ute i kylan som vi gjorde i söndags.Mysigt!!
Gustav, vi tänker på dig jämt och ständigt och önskar dig av hela vårt hjärta all lycka i framtiden.

Några ord till din mamma & pappa: Vilka fantastiska föräldrar ni är till Gustav och Emil. Ni är starka & modiga och vi är väldigt glada över att vara era vänner. Gustavs hemsida är en riktigt bra idé!

Sköt om er!

Massor av kramar till hela familjen!

Anna Torbjörn
 
skrivet av anna torbjörn den 22 oktober 2003 klockan 23:59
 
 
Hej
 
Hej på er!
Vilken fin hemsida ni har ..och två så fina pojkar..Mycket intesant att läsa.. Önskar er all lycka till i fortsättningen.. Kram Pillan mamma till Louise som är sjuk i Leukemi
 
skrivet av Pernilla Larsson den 22 oktober 2003 klockan 20:20
 
 
Hej !
 
Hej Gustav med familj!

Maria heter jag och är sjuksköterska på avdelning 62. Jag mötte er när ni var hos oss. Min sambo fick av en slump adressen till denna sidan på jobbet. Tydligen ett felmeddelamde. Kanske någon på hans arbetsplats (JP Kock, Malmö) känner er? Hur som helst skickade han den till mig då han vet att jag träffar barn i Gustavs situation. Jag ville bara skicka mina varmaste och mest positiva tankar till er! Det känns både roligt och skönt att kunna följa er genom denna sidan. Det blir ju mest ett "hej" i korridoren när Gustav susar förbi på den röda bilen. För er är vi troligen bara ansikten i mängden av alla ni träffar på BUS, men Gustav är en liten kille som sätter sig i hjärtat. Jag önskar er allt gott!

          Hälsningar,
           Maria E.
 
skrivet av Maria Eklöf den 22 oktober 2003 klockan 18:00
 
 
Gustav
 
Jag och Barbro har följt dig ända sedan du föddes. Då liknade du en liten rumpnisse. Du var i stort sett endast sju månader när dina föräldrar anförtrodde dig till oss över en natt. Trots att man själv har haft små barn var det nervöst. Jag tror inte att vare sig jag eller "Babbo" sov hårt den natten. Andas han?. Så vaknade du tidigt som en liten solstråle. Fick syn på figuren Pojken och hunden i sovrumsfönstret. Du pekade och ville ha den.
Sedan dess har du varit en flitig besökare hos Morfar o Babbo. Så kom då december 2002. Du var med oss på julmarknad på Fredriksdal. En tant sålde hattar. Du ropade när du såg alla hattarna "hattanana, hattanana" till folks förtjusning. Hästarna och de andra djuren hade du också kul åt. Ditt skratt klingade så hjärtligt. När vi kom hem till Rådmansgatan tände vi en brasa och hade det mysigt, du med saft och bibs (chips), morfar och Babbo med en glögg. När det var läggdags skrek du, inte som barn gör när de inte vill gå och lägga sig. Det lät annorlunda. Babbo tog upp dig och du somnade vid 23-tiden i Babbos famn. Först vid 10 morgonen därpå vaknade du av att din mamma Anna ringde.
Nu hoppar jag vidare tills du tillfrisknade något så när och fick sova borta igen. Det kändes gott att åter få pyssla om dig här hos oss. Du kommer som en sol till oss.
Nu återstår några behandlingar till. Gustav, du blir frisk och då ska du och Emil åka till Legoland med oss.
Till Anna o Mattias:
Mycket vacker hemsida. Fortsätt Er berättelse.

Morfar och "Babbo"
 
skrivet av Morfar Olle den 22 oktober 2003 klockan 17:53
 
 
Starkt!
 
Hej Gustav,

Det var med tårar i ögonen jag läste vad din mamma & pappa skrivit på din fina hemsida. Det blev mycket mer verkligt för någon som inte lever med det varje dag, det som ni måste gå igenom.
Tänk, så orättvist att du som är så liten ska drabbas av något sånt här. Men jag har förstått att du är en riktig tuffing så det är klart att allt ska gå bra.
Det var härligt att få titta på bilderna och alla roliga upptåg du har för dig. Ser ut som det är en massa bus! Men lova att vara rädd om lillebror!
Vill samtidigt tacka Anna & Mattias för att ni låter oss ta del av ert liv på det här sättet. Ni är så starka & modiga.

Var rädda om varandra!

Hälsningar
Annika & Magnus
 
skrivet av Annika Sandkvist den 22 oktober 2003 klockan 15:26
 
 
En extra-super-duper-tuffing!
 
Hej Gustav,
Jag sitter på jobbet och läser om dig och tittar på alla fina bilder. När jag läste om vad som hände på nyårsafton började jag gråta. Jag blev så ledsen för jag levde mig in i hur du och din mamma och pappa måste ha haft det den morgonen. För att bli glad igen måste jag tänka på när jag var på kalas hos dig. Vänta, jag ska bara stänga min dörr...

Så! Nu tror min chef att jag jobbar men egentligen sitter jag och skriver till dig. Ganska busigt va?

Jo, när jag var på kalas hos dig så hade din mamma gjort ett helt fat fullt med negerbollar och jag fick äta hur många jag ville. Det tycker jag var bra ett bra kalas. Redan då förstod jag att du var en tuffing men när jag läst om allt du gått igenom med sjukhusbesök och läskiga mediciner förstår jag att du är något ännu mer. En extra-super-duper-tuffing! Nu har du sju behandlingar kvar och jag hoppas med hela mitt hjärta att du en kort tid därefter får bli friskförklarad. Då ska jag fylla hela din Byggare Bob hjälm med negerbollar. Du får äta hur många du vill.

När jag kommer hem ikväll ska jag visa din hemsida för Karin, Axel och August. De vill säkert också skriva till dig.

Lagom hård kram,
/Nicklas
 
skrivet av Nicklas Froborg den 22 oktober 2003 klockan 13:33
 
 
Fantastisk sida!
 
Hej på er!
Vilket fantastiskt arbete ni har lagt ner. Eftersom jag själv är i samma situation som ni så vet jag hur mycket energi det krävs för att kunna skriva och berätta som sitt barns allvarliga sjukdom. Jag vet också att den adressbok som man hade innan barnet blev sjukt blir tunnare och tunnare med tiden. De som man trodde var ens vänner har plötsligt slutat att höra av sig pga. av rädsla eller feghet. Men ni har löst detta på ett jättebra sätt. Genom att kommunicera via nätet når ni även de som inte hör av sig men ändå är oroliga och fundersamma på hur det går. Jag hoppas att ni orkar fortsätta med ert berättande, inte bara för oss som står brevid, utan även för Gustavs del. När Gustav är tonåring eller ansvarsfull familjefar så kan han gå tillbaka till sidan och läsa om sin tuffa sjukdom som ha besegrade. Vilka föräldrar kan ge sina barn sådana berättelser!
Anna och Mattias - Ni är fantastiska!

Många kramar från Billy, Monica och Linn
 
skrivet av Billy Ydefjäll den 22 oktober 2003 klockan 12:36
 
 
OS medalj
 
Är det någon som skall få uppmärksakhet, så är det Gustav.
Ge Gustav en guldmedalj!
 
skrivet av Martin den 22 oktober 2003 klockan 12:23
 
 
Föregående 1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  28  29  30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  52  53  54  55  56  57  58  59  60  61  62  63  64  65  66  67  68  69  70  71  72  73  74  75  76  77  78  79  80  81  82  83  84  85  86  87  88  89  90  91  92  93  94  95  96  97  98  99  100  101  102  103  104  105  106  107  108  109  110  111  112  113  114  115  116  117  118  119  120  121  122  123  124  125  126  127  128  129  130  131  132  133  134  135  136  137  138  139  140  141  142  143  144  145  146  147  148  149  150  151  152  153  154  155  156  157  158  159  160  161  162  163  164  165  166  167  168  169  170  171  172  173  174  175  176  177  178  179  180  181  182  183  184  185  186  187  188  189  190  191  192  193  194  195  196  197  198  199  200  201  202  203  204  205  206  207  208  209  210  211  212  213  214  215  216  217  218  219  220  221  222  223  224  225  226  227  228  229  230  231  232  233  234  235  236  237  238  239  240  241  242  243  244  245  246  247  248  249  250  251  252  253  254  255  256  257  258  259  260  261  262  263  264  265  266  267  268  269  270  271  272  273  274  275  276  277  278  279  280  281  282  283  284  285  286  287  288  289  290  291  292  293  294  295  296  297  298  299  300  301  302  303  304  305  306  307  308  309  310  311  312  313  314  315  316  317  318  319  320 Nästa